Our Point of View

Café

2007-09-21T15:55:00.000+02:00

Livet går vidare utan att man ibland reflekterar kring varför man gör som man gör. Det känns väldigt lätt att bara glida med strömmen. Men ibland måste man stanna up och fråga sig, vart är jag på väg? Vad vill jag med mitt liv? Så upptäcker man att Gud har tankar och med tiden inser vi att det föds något annat djupt inom oss som längtar efter mer. Jag och Helena har hand om ungdomsarbetet i Korskyrkan och vi insåg i våras att vi ville mer med ungdomsarbetet. Äntligen så blir det av. På lördag är det ett ungdomscafé i korskyrkan där ungdomar kan ta med sina vänner som annars inte är så vana med kyrkan. Vi är ett team på typ 9 pers som jobbar med att utveckla caféet. Alla är välkomna att komma och uppleva dess begynnelse.

Nytt Jobb

2007-07-24T15:57:00.000+02:00

Jag började ett nytt jobb förra veckan - Rättsmedicin. Det känns speciellt att vara här. Jag står och obducerar mest hela dagarna. Arbetsolyckor, trafikolyckor, mord, självmord, oidentifierbara ruttna kroppar - det känns som man har hamnat i en annan värld, en värld av misär. Människor som bor ensamma och dör utan att någon vet om det förrän mycket senare, depressioner som ger oönskade utgångar, knivar som huggs i människor på fyllan, med mera - här får man se samhällets baksida. Det har känts lite overkligt, men ändå väldigt intressant. Det har gett mig ett annat perspektiv på livet. Livet är bräckligare än vad man tror. Vad gör vi med våra liv? Hur väljer vi att leva det liv som skaparen har gett oss? Det tåls att tänka på.

Blogtips

2007-07-24T09:24:00.000+02:00

Rekommenderad läsning här: Kära vännerna Krister och Resa skriver om sin resa med Mr. Blues.

Söndag

2007-07-23T07:15:00.000+02:00

Bröllopsresa

2007-07-17T12:03:00.000+02:00

sol, bad, hav, croissanter, jerkburgare, snorkling, bön, solnedgång, massage, parasailing, tennis, färsk annanas, krabbor, morgonrockar, ingen klocka, mylady, dykning, bra läsning, samtal, skratt, regn, vattenfall, krokodiler, leenden, närhet- vår bröllopsresa med några enkla ord

Honeymoon

2007-06-26T18:47:00.000+02:00

Nygifta och lyckliga reste vi igar till Jamaica...

Döden har mist sin udd

2007-06-11T09:17:00.000+02:00

I helgen har död och liv mötts. Tårarna har trillat sakta ned för kinderna.

Gud har blivit större och Hans ord tröstar:

”Dessa som är klädda i vita kläder, vilka är de och varifrån kommer de?”

Jag svarade: ”Du vet det, herre.”

Han sade till mig: ”Det är de som kommer ur det stora lidandet. De har tvättat sina kläder rena och gjort dem vita i Lammets blod. Därför står de inför Guds tron, och de tjänar honom dag och natt i hans tempel, och han som sitter på tronen skall slå upp sitt tält över dem. De skall inte längre hungra och inte längre törsta, varken solen eller någon annan hetta skall träffa dem. Ty Lammet som står mitt för tronen skall vara deras herde och leda dem fram till livets vattenkällor, och Gud skall torka alla tårar från deras ögon.”

Det hopp vi har är dyrbart.

Nedräknare

2007-06-07T15:56:00.000+02:00

Fick denna nedräknare av Linda idag. Blev lite nervös!

Just nu är Peter och nästan alla våra musiker i kyrkan och övar. Yipee!

Möhippa och kast med liten brudbukett

2007-06-07T15:49:00.001+02:00

Satt på båten till Visby. Fem dagar med Peter och goa vänner på Gotland: vila, bön, samtal, god mat, långa promenader. Kan man ha det bättre?

Det visade sig att det kan man. Plötsligt, out of the blue, stod Sandra, Mosy, Bettan och Lisa där (Linda anslöt lite senare)! På Gotlansfärjan! Jag tittade på Th och insåg att jag var utsatt för en komplott... eller, nja, snarare min möhippa. Det tog flera minuter innan jag fattade att alla de här ljuvliga, fantastiska vännerna var på samma färja som oss och att vi skulle tillbringa en hel massa tid ihop!

Th frågade mig dagen efter vad som varit bäst. Jag svarade: allt (sminket, uppdragen, matlagningen i trangiaköket, Mosys kaka, kast med liten brudbukett)! I efterhand kan jag nog ändå tycka att det fanns en sak som stack ut, något som var extra värdefullt. Det var en vacker gåva som jag uppskattade otroligt mycket: mina vänner bad för mig.

Lila-blått på skrivbordet

2007-05-09T13:21:00.000+02:00

Helena skriver:

Mitt skrivbord är belamrat med papper, mappar, pärmar, en vattenflaska, en odiskad kaffekopp och fine crisps (godis!). Ganska rörigt men positivt för kreativiteten och effektiviteten. I mitt blickfång står en lila-blå blomma. Den är en gåva och hjärtat hoppar till när jag ser den. Givaren är ljuvlig, fantastisk, trofast, kärleksfull och en av de visaste människor jag träffat. Han är min absoluta favorit och min allra bästa vän.

Valborg

2007-04-26T11:45:00.000+02:00

Helena skriver:

Halsfluss... suck. Får inte lämna Sturegatan.

Valborg närmar sig och i min korridor har man pratat i en vecka om vad man ska göra under denna dag (Valborg är minst sagt hajpat i Uppsala). Om du inte känner till Valborgsfirandet i Uppsala så finns ett förslag på ett klassiskt program här. En sammanfattning är att det består av champagne, frigolitbåtar, studentmössor och sång. För många är det också en kväll då man får sin första fylla så det behövs många nyktra vuxna på stan på Valborg. Sorgligt och tragiskt men kan också bli folkfest och glädje.

Justin Kan

2007-04-23T15:53:00.000+02:00

Helena skriver:

9 grader, sydvästliga vindar och molnigt. Det är trist måndagsväder men fåglarna som kvittrar utanför fönstret och härliga helgminnen gör tillvaron ljus.

Jag läser om säkerhet, integritet och övervakning på Internet. Har du hört talas om Justin Kan? En 23-åring som bär omkring på en videokamera i kepsen för att vi ska kunna ta del av allt i hans liv. Det är ett nät-tv-program som marknadsförs under slogan "slösa tid att se andra människor slösa tid." I'm stunned and amazed.

Ikväll blir det "En kalabalik i sänder" för Peter och mig tack vare schyssta pappa och Agnes.

Helg borta i Stockholm

2007-04-20T23:03:00.000+02:00

Jag och Helena har åkt bort en hel helg till Stockholm för att träffa vänner och fira en födelsedag. Vi ska alltså fira den dagen Linda föddes, den dag hon blottades för första gången, den dag hennes ögon först fick ljus, den dagen hon tog sitt första andetag, den dagen hon slapp drunkna i sin egen fostervätsk. Har ni fattat än!! Märkligt med födelsedagar, eh!! Hon fyller ett kvarts sekel, ja en "quarter", ja en tjuga och en femma, ja en halv halvtreds (danskarna har problemer), ja två ½ äggförpackningar. Har ni fattat!! Ja hon har alltså fyllt 25. Mitt inlägg har gått överstyr, men födelsedagsbarnet är här med mig och skrattar högljutt. HA hA ha ahHHA Hah ha. Tjena mors. Peace. Till nästa gång.

Lyxbesök och vårgrill

2007-04-16T21:01:00.000+02:00

Helena skriver:

Det skulle varit 25 grader varmt i Uppsala idag men termometern orkade inte riktigt så högt. Kvällen var skön ändå så vi rullade ut grillen i parken på gatan där vi bor. Peters kursare (supertrevliga flickvännen Maria) och gemensamma vännen Jakob anslöt.

Fnitter och läkarskämt ljöd i kvällen. Härligt med vänner och grill!

Imorgon kommer min Matilda! Lyx med sånt fint besök i Uppsala. Vi ska äta choklad (det brukar vi göra) och kanske något mer matigt innan.

Embryon har börjat växa

2007-04-09T14:55:00.000+02:00

Förresten, att det stod embryon i rubriken och att konferensen heter Embryo var inte ett misstag.

Gud väckt upp embryon i oss i helgen.

embryo

tidigt foster, fosteranlag, anlag; grodd, växtämne; första början, frö, ämne, ansats, tillstymmelse

Embryon i Malmö

2007-04-09T14:44:00.000+02:00

Malmö rapporterar:

I helgen har vi varit på Embryo, en ungdomskonferens i Malmö. Vi har skrattat, fikat och pratat med vännerna Jessica, Leia, Ingrid och Andrew. Lovsjungit Gud och fått förmånen att be för ungdomar. Det är härligt att få vara iväg tillsammans och uppleva saker ihop.

Nu rensar vi skallarna, kollar mailen och försöker plugga lite. Det är regntungt och kallt ute, vi ställde in cafébesöket för det vara alldeles för kallt ute. Istället hamnade vi i Europaportens lunchrestaurang med Coops viftande flaggor som utsikt

Vi har funderat mycket kring konferenser och passivitet i helgen. Vad behöver den generation som växer upp nu? På vad är de redan mätta- undervisning, seminarier, innebandy? Hur hjälper vi dem att upptäcka de principer och värderingar, den kunskap, som de behöver för att kunna nå sina vänner med evangeliet, för att kunna starta församlingar för 2000-talet? Ungdomarna utgör inte framtidens församling utan är nutidens församling.

Vad innebär det för oss som inte längre är tonåringar? Vilken roll har vi att spela?

Änglar på besök

2007-02-09T22:01:00.000+01:00

Helena skriver:

Har fått bassning för att vi skriver så få inlägg! Vi får väl se om kan rycka upp oss?!

Jag har ätit tacos och tittat på Tarzan (den tecknade versionen) ikväll. Det är nämligen så att Peter och jag har storfrämmande i helgen- Emanuel och Olivia är på besök. Imorgon blir det pulkaåkning, alla hjärtans dag kort och lördagsgodis.

Det är något obeskrivligt vackert med barn som sover. De ser ut som små änglar.

Har gett upp studierna för kvällen och ska ägna mig åt första säsongen av House istället.

Hyllning till komboskapet

2007-01-09T14:53:00.000+01:00

Helena skriver:

Jag har haft en kombo (komb = kortform av kompisboende, en informell term för sammanboende med en kompis). Hon heter Matilda och vi har delat lägenhet, tankar, tårar och skratt i typ tre och ett halvt år. Att dela lägenhet och liv med andra människor är underskattat.
Under hösten har Matilda periodvis varit "hemmaflicka" (alltså hon har jobbat mest helg och kväll så dagtid är hon hemma) och bakat, lagat mat och sorterat våra saker. Det här med att sortera våra saker har varit bra att hon har gjort för vi har nämligen flyttat/ska flytta, men inte till samma plats. Jag ska bo i Uppsala i vår (bor där sedan två veckor tillbaka. Min drömprins bor tvärs över gatan!) och Matilda ska bo i svampstaden men jobba i Skåne (hon jobbar på Furuboda- bra ställe, coolt jobb). Hursomhelst, när flyttlasset går så är det bra att veta vem som äger vad.... kom vi på! När man delat allt i tre och ett halvt år så hinner man glömma bort vem som äger vilken cd-skiva/bok/gardin/kopp. Det är en befriande, skön känsla! Lite mindre Gollum i hjärtat (my precious, my precious...).

I dagar av sortering, flyttplanering, flyttstädning så tänker jag på vad som präglat och följt vårt komboskap och vår vänskap. Jag tänker på alla samtal vi haft, allt gott fika vi mumsat på och så tänker jag på Jamie Cullum (www.jamiecullum.com) och hans fantastiska röst. Jamie har följt oss i flera år nu och blivit en välbekant stämma i det Norénska/Andinska hushållet (med andra ord kan man också säga att vi lyssnat på hans skivor i några år...). Så när jag ändå ger Matilda välförtjänt cred för att vara en fantastisk kombo så får Jamie lite cred för att ha lyst upp våra liv med sin röst.

Död åt Vichy Noveau!

2006-12-25T19:54:00.001+01:00

Om du undrar över vår rubrik så kan vi säga att mer kommer om det... Vi har haft vilda diskussioner om vattenresurser och mycket mer på tåget mellan Borås och Uppsala. Peter med sitt resonerande, logiska perspsktiv och Helena med sitt idealistiska och känslomässiga perspektiv. Patos möter logos. Alla vill ju rädda världen på sitt sätt. Det vi enades kring på slutet var att sann förändring endas kan ske genom relationer, först och främst Gudsrelationen. Vi påmindes om detta när vi pratade om en gemensam bekant och hur mycket han har förändrats på senare år. Den här killen har en tuff bakgrund, där han blev förkastad av de som borde ha stått honom närmast. I en miljö där han har fått bli älskad för den han är men också fått gränser och värderingar så har han mjuknat, utvecklats och hans liv har förvandlats.
Det sägs att man inte kan lära gammla hundar sitta. Men det är aldrig för sent att förändras. I Guds ögon finns alltid chans till nystart.

Sjukdom

2006-12-19T12:41:00.000+01:00

Jag har varit sjuk. Ingen i min omgivning har varit så sjuk som jag. Jag ställer mig frågan. Vad är vitsen med att vara sjuk. Finns det något syfte. Varför? Jag bad Gud att han skulle ta bort min sjukdom, men den förblev och spöa skiten ur mig. Nu, lite efterhängsen och nostalgisk tänker jag tillbaka. Så slog det mig plötsligt. Jag insåg att det ändå fanns ett guldkorn att hämta. Jag kom på att jag är dödlig. Låter kanske inte så märkvärdigt, men det blev som en liten uppenbarelse för mig. Det är en sak att veta, visst, jag kommer dö en dag, men det är något helt annat att förstå att det faktiskt kommer ske. Visste du att du är dödlig? Du kommer dö du med. Ditt liv är skört som mitt. Vi är som en vindpust, en vissnande blomma. Här idag, borta imorgon. Du tänker: hur fick du allt detta av att vara sjuk några dagar. Det är ju alla ibland. Men ibland kommer en livets tanke och den slår rot och lämnar inte sinnet så lätt, men jag har funnit uppmuntran. Jag har funnit livets källa. Kroppen må ha sin gång, men själen vet det egentliga målet. Känner du till målet?

Hemingway

2006-10-26T11:41:00.000+02:00

Helena skriver:

Är sjuk och ligger hemma i sängen. Orkar inte läsa, har ingen tv och datorn är för gammal för att spela dvd:er. Räddningen ligger på mitt fönsterbläck, 7 cd-skivor i en liten kartong. Cd-skivorna innehåller ett mästerverk: Hemingways "Solen har sin gång" (present från min Peter). Hemingway var en fantastisk författare. Hans stillsamma, rena språk men livfulla, levande karaktärer är en njutning. Så jag har det bra men saknar sällskap.

Bli upprörd

2006-09-21T09:56:00.000+02:00

Jag har ganska nyligen läst första kapitlet i Nehemja - en bok i Bibeln. Jag blev inspirerad av denne mannens passion. Han fick höra om hur dåligt det gick för hans medmänniskor. Han blev berörd på djupet. Han grät. Hur många gånger har man gråtet för att någon annan har det jobbigt? Det är lätt att gråta när man själv har det jobbigt men det är inte ofta man gråter för någon annans skull. Jag undrar om inte vi har tappat kärlek till våra medmänniskor. "Om det gör dig lycklig, så gör det" hör man människor säga. I vården när man pratar med äldre så säger de att det inte vill vara till last för sina barn som har familjer och job osv. Alla ska klara sig själv på egen hand och när inte det funkar så sök bidrag hos snälle Farbror Staten. Inget personligt ansvar finns längre. Vad har hänt med Sverige?! Staten ska fixa allt. Ändå så är så många av alla åldrar ensamma. Låt dig uppröras! Låt ditt hjärta engageras av omständigheter som gör dig arg, men sluta inte där utan gör som Nehemja. Agera! Agera inte med brev till Staten. Agera inte politiskt (det verkar vara det ända folk vill göra), nej agera direkt till de som har det nödställt. Då kan Sverige förvandlas!

Tenstamarknad-bilderna!

2006-09-04T19:04:00.000+02:00

Tenstamarknad 2006

2006-08-31T13:05:00.000+02:00

Helena säger:

Under några dagar varje år förvandlas Tensta till en festplats. Denna lilla förort besöks då av tusentals människor från hela Stockholmsområdet. Turkiska vinbladsdolmar, samba, svensk folkdans, kebab och hip-hop från Hässelby får samsas i Tensta centrum. Tensta är förorten där en majoritet av invånarna har utomeuropeisk bakgrund och där moskén och de somaliska/turkiska/kurdiska föreningarna sätter sin prägel på vardagslivet. Men under BO06 och Tenstamarknad förändras den bilden något. Bland slöjorna skymtar ett och annat blont huvud.

Jag har det senaste dryga året varit engagerad i Tensta-föreningen Loop. Vi vill skapa alternativa, droogfria mötesplatser för ungdomar i Tensta. För andra året i rad fick vi förmånen att organisera ungdomsaktiviteterna på Tenstamarknad. 6 månader av telefonsamtal, planering, möten, möten, möten och bön resulterade i ungdomstorget Loop 2006. En klättervägg, ett café, en lyftkran, 30 läskbackar, en DJ, nagellack, en hel massa pärlor och närmare 60 frivilliga från New Life!

Ungdomstorgets besökare var barn från 8-14 år... så det blev väl snarare "barntorget." Barnen köade i timmar för att få "stapla back" och klättra på klätterväggen. Runt några bord vid caféet satt de och gjorde sina egna smycken eller fick naglarna målade. Stämningen var på topp!

Hemma Igen

2006-08-22T12:59:00.000+02:00

(Peter)
Efter att ha varit borta nästa hela sommaren så känns det skönt att komma hem. Bilder från sommaren har jag laddat upp nu på nätet och man kan se dem på peterandhelena.com Jag kom på här om dagen att detta är mitt sista år som singel (fast med fästmö) i den bemärkelse att bo "independent". O jag har hittat någon att leva resten av mitt liv med. Det känns både spännande och overkligt. Nu planerar Helena och Jag bröllop. Av någon anledning trodde jag aldrig att denna stund skulle komma, men Gud är nådig mot mig. Små beslut blir stora beslut. Det är egentligen rätt fascinerande hur vissa beslut påverkar hela livet. Livet har sin gång ibland utan att man märker att den för en vidare på floden aldrig mer att ta sig tillbaka. Framtiden blir nuet och nuet blir det förflutna. Ibland vill man spola framåt, ibland vill man pausa, och ibland vill man backa, men flodens ström är jämn och oföränderlig. Man kan lika gärna luta sig tillbaka i sin flotte och njuta. Njuta av vaddå? Livets fart, tider, säsonger, stunder, och förändringar. Ett observandum dock! Det är lättare att njuta när man vet vart floden slutar.

Konsten att göra Stockholm

2006-08-13T22:10:00.000+02:00

Många avsked just nu. Bettan har flugit till Montana. Matilda bor i Danderyd, tack och lov bara tillfälligt. Lisa flyttar snart till Örebro...

Igår var det lördag kväll. Lisa och och jag åt popcorn och tittade på engelska deckare. Sedan började Lisa sitt avsked av Stockholm och jag , som god vän, har varit solidarisk. Vi började med att skälla på SL:s automatiska reseplanerare. Vilken stockholmare har inte gjort detta?

- Du vill åka från Hellbergaskolan.
- NEJ! Bromstensplan...
- Sa du Odenplan?
- NEJ! Ahhhh... (skrik och frustration blandat med fnitter)

Vi fortsatte Lisas avskedsturné morgonen efter. Syftet var enkelt: att uppfylla så många typiska Stockholmsfenomen som möjligt. Vi sprang till tunnelbanan. Köpte latte till överpris i den italienska galeterian, trots att vi skulle till kyrkan och kunde dricka kaffe där för mindre än halva priset... Vi konstaterar dock att detta är ett innerstadsfenomen. Som förortskvinnor kan vi inte uppleva detta dagligen. Det är svårt att cykla en mil med en latte i handen. Och det blir rätt dyrt och blött. Och så är det ingen som ser oss när vi cyklar med latten. Halva poängen med att köpa take away latte är att synas med den- bara så att ni vet.

Åkte några få meter med bussen. (varför gå när man kan åka?) Lisa betalade 20 kr för att åka över en bro i en trång, svettig buss med för många andra likasinnade. Vi åkte till Street, Stockholms Camden Market. På Street tillbringade vi sedan timmar i en soffa tillsammans med vänner. Försökte se otillgängliga, coola och originella ut. Man är ju Stockholmare.

På väg hem blev vi dissade av två vänner som tyckte att Spånga ligger för långt bort- tolv minuter med tåg... Än en gång dissade av innerstadsbor för att vi bor i förorten. Ännu ett Stockholmsfenomen. Den goda nyheten var dock att Matilda, som hängt med oss i en av sofforna, lämnade Danderyd för en kväll och kom hem.

Nu väntar jag, otålig som ett barn, på en återförening! 38 timmar...

/Helena

Hi

2006-07-24T06:16:00.000+02:00

Just doing a check