Konsten att göra Stockholm

Många avsked just nu. Bettan har flugit till Montana. Matilda bor i Danderyd, tack och lov bara tillfälligt. Lisa flyttar snart till Örebro...

Igår var det lördag kväll. Lisa och och jag åt popcorn och tittade på engelska deckare. Sedan började Lisa sitt avsked av Stockholm och jag , som god vän, har varit solidarisk. Vi började med att skälla på SL:s automatiska reseplanerare. Vilken stockholmare har inte gjort detta?

- Du vill åka från Hellbergaskolan.
- NEJ! Bromstensplan...
- Sa du Odenplan?
- NEJ! Ahhhh... (skrik och frustration blandat med fnitter)

Vi fortsatte Lisas avskedsturné morgonen efter. Syftet var enkelt: att uppfylla så många typiska Stockholmsfenomen som möjligt. Vi sprang till tunnelbanan. Köpte latte till överpris i den italienska galeterian, trots att vi skulle till kyrkan och kunde dricka kaffe där för mindre än halva priset... Vi konstaterar dock att detta är ett innerstadsfenomen. Som förortskvinnor kan vi inte uppleva detta dagligen. Det är svårt att cykla en mil med en latte i handen. Och det blir rätt dyrt och blött. Och så är det ingen som ser oss när vi cyklar med latten. Halva poängen med att köpa take away latte är att synas med den- bara så att ni vet.

Åkte några få meter med bussen. (varför gå när man kan åka?) Lisa betalade 20 kr för att åka över en bro i en trång, svettig buss med för många andra likasinnade. Vi åkte till Street, Stockholms Camden Market. På Street tillbringade vi sedan timmar i en soffa tillsammans med vänner. Försökte se otillgängliga, coola och originella ut. Man är ju Stockholmare.

På väg hem blev vi dissade av två vänner som tyckte att Spånga ligger för långt bort- tolv minuter med tåg... Än en gång dissade av innerstadsbor för att vi bor i förorten. Ännu ett Stockholmsfenomen. Den goda nyheten var dock att Matilda, som hängt med oss i en av sofforna, lämnade Danderyd för en kväll och kom hem.

Nu väntar jag, otålig som ett barn, på en återförening! 38 timmar...

/Helena